SemesterBreak Part3: Mandalay

Från Rangoon tog vi en natt buss på 12 timmar upp till Mandalay. Det här landet har igentligen ingen direkt infrastruktur men just hälften av vägen från Rangoon till Mandalay har blivit privata för bara nåt år sen så det var inte lika guppigt där ;)

Självklart för er som väljer att resa hit:
Bussarna tar lång tid, är ofta rätt obekväma och kalla, men alla går på natten så man slipper missa en hel dag. De flesta av bussarna är inte ägda av regeringen så därför är de det bästa transportsättet. Visst kan man ta både flyg och tåg (båda regeringsägda) men då går pengarna rakt ner i fickan till nåt man kanske inte vill stödja... Tänk på det...

Det som finns att se i Mandalay är igentligen allt som ligger utanför, runt Mandalay. Regeringen har valt att införa en 10 dollars "Mandalay-ticket". I den ingår de största attraktionerna (pagodor och sånt) och utan biljetten kommer man inte in på vissa av dessa ställen. Klart många turister väljer att köpa den när man får se allt som är "värt" att se här. Men pengarna går rakt ner i fickan på militärregimen här med...

Vi träffade en lokal, Toetoe, och berättade att vi inte ville bidra med pengar till militären. Toetoe och hans kompis Dajtan blev våra guider i två VÄLDIGT intenstiva och intrycksfulla dagar =)

En annan sak; Prata aldrig politik med en lokal utan att denna börjar prata först om det. Straffet att uttrycka sin åsikt om militärregimen ligger på ca 50 år i fängelse...


Tidig morgon i Mandalay


Toetoe och Henning, redo för utflyckt =) Jag och Dajtan åkte på en annan moped


Alla burmeser ska minst två gånger i livet vara munkar (eller nunnor), lite som vår konfirmation. Det kallas att man är en novice munk och när detta sker så ska familjen såklart styra upp stor fest för hela byn. Tack vare vår nyfunna vän toetoe blev vi inbjudna till en sermoni den dagen. Som helt ensamma västerlänningar fick vi ganska så mycket uppmärksamhet oxå. På bilden är dottern och sonen i familjen som snart ska bli munk och nunna.


Gratis mat till alla gäster.


Kameran är populär bland barnen och alla vill se bilden efteråt, haha


Jätte kul att hälsa, gärna fem gånger var oxå =)


Nästa stopp: Ett teak kloster, Shwe In Bin monastery


Hej hej i teak klostret


Nästa stopp: Mahamuni Pagoda med den kända guldbuddan


Alla män köper guldblad och sätter på Buddah's kropp. Kvinnor får inte gå in till Buddah här.


Onsdagsbarnet i farten igen ;)


En annan pagoda där även världens störsa bok finns.


Vi blev även inbjudna till Toetoe's familj. Hans storebror är munk och då kallar man honom just "munken", inte hans namn. Vi fick komma in och titta i hans rum. Ser nästan ut som ett litet disco med alla ljus runt Buddah, haha


Henning, jag och toetoe's bror "munken. Henning kunde hälsa men som tjej är man inte tillåten att vidröra en munk.

Efter det tog vi oss ner till Mandalay floden för att få se Burma på riktigt.

This is real Myanmar:







Världens gladaste barn





Dag två tog våra två vänner oss till ett område där de tillverkar marmor, jade och brons statuer och figurer.


En kvinna sitter och slippar på Buddah statyn


Man börjar alltid med Buddah's kropp och avslutar med ansiktet


En brons Buddah snart färdig


Nästa stopp: Amarapura. Kl11 här får nästan 1000 munkar i detta kloster stå i kö för den dagliga lunchen.


Ris och kött ska räcka till alla


Gissa vad de gör med dessa långa pinnar i vattnet utanför klostret? Jo de fiskar!


H och jag på världens längsta teakbro.


Våra vänner och H


Toetoe busar med Henning på lunchen =)


Lugnt och skönt, i det här landet är det inte mycket stress.


Nästa stopp: Saigan. En liten by kända för sin tillverkning av gitarrer. Henning fick en för 100 (!) kronor.


H och Toetoe ber för Buddahn


Här var det kul!


Vi säger hej då till vära vänner på busstationen, nästa destination är Bagan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0